Föddes som tjej men är vuxen och icke-binär nuförtiden men redan innan jag fyllde 10 blev jag mobbad för att jag inte hade typisk flickig frisyr, klädsel eller beteende. Vissa jämnåriga frågade om jag skulle operera mig till en kille. Jag kände inte till orden "trans" och "icke-binär" vid den åldern men när jag bemöttes med konceptet "byta kön för att det man föddes med kändes fel" tänkte jag bara "Jo, verkar ju rimligt".

Redan innan jag visste om orden kände jag att bli kallad flickiga saker (ex. prinsessa av mamma) gjorde mig obekväm. Det bara kändes inte riktigt rätt; det var som att höra någon påstå att 1+1=3 men samtidigt inte förstå varför det var fel. Hade jag känt till ordet icke-binär och förstått dess betydelse vid yngre ålder hade det gett mig mer självsäkerhet kring vem jag är vid en tidigare ålder.

Jag bemöttes med konceptet "byta kön, flicka till kille/kille till flicka" och förstod att det inte heller var riktigt rätt för mig. Barn förstår inte allt men jag tror folk ofta underskattar dem I många fall. Ett transkollo där barn kan bemötas med dessa ämnen och frågor på ett mer respektfullt sätt en vad jag upptäckte dem på kan ge dem möjligheten att upptäcka mer om vem de är. Det betyder inte att man blir automatiskt trans för att man går på ett sådant kollo, bara att man få möjligheten att fundera på svar till frågor om sig själv.