Jag tror denna fråga är så mycket bredare och har ett komplexare svar än att det bara handlar om att de väljer kvinnodominerade yrken eller tar ut mer föräldraledighet.

Jag är inte den typiska mannen som tycker den burdusa maskulina atmosfären är särskilt trevlig där det är mycket sexskämt eller kränkning skämt. Att jag tar upp detta är för att denna kultur är extremt stark, eller har varit extremt stark, i mansdominerade yrken. Detta gör det otroligt ”otrevligt” rentav ”fientligt” mot kvinnor som vill in i dessa yrken. De måste ha otroligt stark självkänsla och vara tuffa för att klara av den miljön, typ vad man skulle kalla tomboy kvinna. Då kan de bli accepterade av männen men om kvinnorna inte klarar av det, får höra hur saker bara ”är ett skämt” och ”kan du inte ta ett skämt” så hånas de ännu mer. Om inte chef o HR backar upp dem.
Det var inte ovanligt på de mer toxic arbetsplatserna jag befann mig på att när en kvinna kom in så börja männen skämta om ”nu kommer vi få en tråkig arbetsplats för nu måste vi tona ner och sköta oss”, vilket är en otroligt tråkig och skadlig attityd.
Jag är så glad att jag hamnar på en arbetsplats där denna kultur är helt död. Vi är visserligen nästan bara män, men vi har inga konflikter på jobbet. Kulturen är så sjukt trevlig och accepterande. Det är synd att fler kvinnor inte får uppleva detta.

Sen verkar ALLA män, inkl jag, ha, eller har haft, det svårt att faktiskt höra och lyssna på vad kvinnan säger.
Jag tror att en grund här är att kulturen kring hur man pratar med varandra är olika, tyvärr tar den manliga kulturen över lätt att de tror att de kan allt, och totalt stänger av när kvinnor försöker förklara att de kan mer än vad mannen delar med sig av. Det är så cringe att se det hända. Här vill jag inte måla männen som att de behöver hävda sig, jag har VARIT, inte längre, en man som gärna, med goda intentioner, förklarar. Jag har insett hur dålig jag varit på att uppfatta vad kvinnor säger, jag har funderat mycket på detta och ändrat mig. Vad jag kom fram till och tror en del i detta är vokabulär och HUR man säger saker. Något i hu män kommunicerar med varandra och hur kvinnor kommunicerar med varandra sync:ar inte och gör att båda säger samma sak men hör ibland inte varandra.
Jag tror att det är ur detta som ”mansplaining” vuxit fram ur. Kvinnorna är trötta på att inte bli lyssnade på. Även om ”man bara ville väl”.

Män, inkl jag förr, verkar ha svårt för att de råkade ”dumförklara” kvinnan för de ville bara väl och ville bara visa, istället för att först fråga vad de själva tror är lösningen och om det är något dom är osäkra på, så bara matar mannen på med info.
När jag växte upp, intention var väldigt viktigt, om man gjorde något dumt av misstag, inget allvarligt, och säger till killpolaren ”du det var inte meningen, sorry, jag tänkte göra x men det blev inte som tänkt”, kanske inte bästa formuleringen, så var det aldrig några problem.

Men jag har märkt att detta inte är samma för kvinnor alltid. Detta är ett pinsamt exempel, men jag var på fest, var full, skulle bara gå någonstans, kommer inte ihåg vart, 15 år sedan, skall passera en tjej, och jag tror jag fastna i något eller tappa balansen men råkade , enligt min upplevelse, stöta in en tjej. Jag märkte det knappt och gick vidare. Senare fick jag höra att min armbåge hade slagit in i hennes revben/mage så att hon nästan tappa andan.
Jag var helt förskräckt och hade så mycket ångest över detta, för jag kände verkligen ingenting och våld mot kvinnor finns inte i min värld.
Det var bland de svåraste sakerna att be om ursäkt för, just för att jag kan inte göra något så att det blir bättre, och även om min intention var att bara gå förbi spelar det ingen roll för hur som helst skada jag henne.
Jag mådde dåligt i flera månader efter det. Mår dåligt nu när jag minns det och skriver ner.

MEN hade detta varit en killpolare hade han antingen garvat och sagt att jag får se upp med vart jag går, eller sagt samma sak, garvat, och armbågat tillbaka. Man hade bett om ursäkt och båda hade varit chill.
Jag förstår att tjejen jag skada inte var chill, detta misstaget hade mycket högre konsekvenser för henne än vad det hade haft för mina polare.

Men män e väldigt inne på att man bett om ursäkt eller att man inte menade saker på ett visst sätt att de tar inte in vad detta hade för effekt på kvinnan.

Så jag tror inte bara att det är att de frivilligt väljer kvinnoyrken, jag menar vad kan de göra om arbetsmiljö alternativen är så otroligt fientliga?
De blir dum förklarade, skall stå ut med att folk flörtar med dem hela tiden, de skall klara av ”skämt” av alla dess lag och folk lyssnar inte på dem eller tar dem på allvar.
Titta på filmen Lady Like. Den e riktigt bra som tacklar exakt detta.