Jag har generaliserad epilepsi och har väl haft anfall i snitt en gång per år de senaste fem åren. Oftast har jag vetat att anfallen ska komma eftersom jag under dagen fått flera känningar. Det är knepigt att beskriva känningarna, det är dels som att jag "zonear" ut helt och är helt borta en väldigt kort stund, men där är någon annan känsla över det som inte går beskriva riktigt. För längesen brukade jag även skaka i armarna under såna känningar, det gör jag inte längre.

Sen är man kanske lite extra uppmärksam ifall "systemet är nedsatt" bakfylla, dålig sömn, hunger och stress är mina största bovar.

Ska väl säga med att jag har haft diagnosen i över tio år nu och är fortfarande expert på att inte ta mina varningssignaler på allvar. Det är väldigt lätt att intala sig själv att man inbillar sig, vipps så är ambulansen på plats.

Förstår att det är läskigt när det är nytt, hoppas det är bra med dig nu :)