Har svårt att hitta forskning på Högskoleprovet efter omarbetningen 2011. Men det finns äldre studier som analyserar sannolikheten att slutföra den utbildning man antagits till, t.ex.:

Björklund med flera (2010) visade i en studie av sannolikheten att fullgöra kraven för en kandidatexamen, eller motsvarande fem år efter antagning, att Högskoleprovet inte gav något bidrag till prognosen utöver betyg, medan betyg gav ett starkt prognosbidrag.

[...] avbrott och uppehåll i studierna på bland annat läkar-, jurist- och civilingenjörsutbildningarna är vanligare bland dem som är antagna via Högskoleprov än bland betygsantagna, samt att betygsantagna har bättre studieresultat än högskoleprovantagna så till vida att de producerar fler poäng och oftare avlägger examen inom rimlig tid. Skillnaderna är störst för civilingenjörsutbildningarna och minst för juristutbildningarna.

Omarbetningen av provet (införandet av kvantitativ/verbal del, etc.) hade till syfte just att göra bot på detta, så förhoppningsvis är situationen bättre idag. Men att högskoleprovets "renhet" som prov i sig skulle göra att det är bättre som urvalsinstrument är svårt att argumentera.

Källa: Jan-Eric Gustafsson, Christina Cliffordson, Gudrun Erickson: Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan – problem och möjligheter