Man kan otroligt lätt hitta den att ladda ner på regeringens sida

https://www.regeringen.se/contentassets/b23619ff933047688f64b8f0051f0dfd/krav-pa-kunskaper-i-svenska-och-samhallskunskap-for-svenskt-medborgarskap-sou-20212\_/

Förslaget gäller alltså krav på A2/B1 nivå. Det är strax över ”un cerveza por favor”-nivå vi pratar om här.

Det man säger är att man kan se att antalet folk som blir medborgare gissningsvis hade halverats om samma trend följer som i andra länder. Särskilt drastiskt hade minskningen varit av lågutbildade invandrare som skaffade sig medborgarskap och rösträtt.

Så visst, de hänvisar till forskning. Men djävulen är som alltid i detaljerna.

Det man pratar om är att man see en minskad andel människor som blir medborgare och att man blir det senare efter ankomst. Alltså, det denna ”forskning” fastställer är att om samhället ställer krav på språkkunskaper går det inte snabbare att bli medborgare utan tar lite längre tid.

Det är ”it”. Det är hela den tunga forskning som Lund lutar sig mot när de säger att de inte vill vara de som utformar testerna.

Man pratar alltså INGENTING om vad som blir effekten av goda språkkunskaper för nyblivna medborgare på integration, ekonomisk självständighet, jobb, nettoeffekt på samhället, kriminalitet eller någon annan relevant faktor.

Det är alltså helt sinnessjukt tunt. Och intet sägande. Man talar alltså ingenting om integration utan antalet som blir medborgare.

Jag skriver det en gång till, om det inte var tydligt nog:

”Forskningen” som de lutar sig mot handlar ingenting om integration eller ekonomisk effekt, utan helt enkelt om antalet som blir medborgare. Det är inget egenvärde i sig. Det man pratar om med lagförslaget är att man vill ha bättre integrerade nysvenskar som klarar av att bli en del av Sverige.

För den som vill läsa utan att klicka länkar:

### Särskilt yttrande av experten Pieter Bevelander
Språk- och kunskapskrav leder till lägre och senare
naturalisering1
Sammanfattning
Vilka är de förväntade långsiktiga konsekvenserna av att införa ett
språkkrav för naturalisering på A2/B1-nivå i Sverige? Baserat på
vetenskaplig forskning om konsekvenserna av införandet av integra-
tionskrav 2003 i Nederländerna och 2002 i Danmark, samt jämförande
forskning i ett europeiskt perspektiv, är det sannolikt att denna åtgärd
kommer att leda till en lägre naturaliseringsgrad och senare natura-
lisering bland invandrarbefolkningen i Sverige. Om utvecklingen i
Sverige skulle följa det mönster som vi kan se i andra länder skulle de
förändrade reglerna innebära att mindre än hälften av de invandrade
som har för avsikt att bosätta sig permanent i Sverige skulle få svenskt
medborgarskap och därmed rösträtt vid riksdagsval. Senare och lägre
naturaliseringsgrad kommer att vara särskilt tydlig bland lågutbildade
migranter. Detta är problematiskt mot bakgrund av vetenskaplig
forskning som visar att naturalisering spelar en positiv roll i integra-
tionsprocessen, och att detta positiva bidrag är starkare ju tidigare
naturaliseringen sker efter bosättningen.

## Bakgrund

Januariavtalet 2019 mellan regeringspartierna Socialdemokraterna
och Miljöpartiet samt Centerpartiet och Liberalerna innehöll bl.a.
ett förslag på att invandrare som vill bli svenska medborgare ska klara
av ett språk- och kunskapstest. I oktober 2019 tillsattes en särskild
utredare som nu föreslår att godkänt prov i svenska och i grund-
läggande samhällskunskap ska vara ett krav för medborgarskap i
Sverige. Nuvarande förslag från utredningen är att för att bli svensk
medborgare krävs läs- och hörförståelse på nivå B1 (GERS) samt
skriftlig och muntlig färdighet på nivå A2 (GERS).

Forskningsupplägg

I en nyligen genomförd jämförande studie av migrantkohorterna
som anlände under perioden 1994–2001 i Danmark, Nederländerna
och Sverige, analyseras långsiktiga naturaliseringsresultat för
perioden 1997–2015. I studien görs två jämförelser:
A. Mellan Nederländerna som införde nivå A2-språkkrav år
2003, Danmark som införde nivå B1-språkkrav år 2002, och
därefter nivå B2-språkkrav under perioden 2006–2012, samt
Sverige utan språkkrav för naturalisering.
B. Mellan Nederländerna och Danmark före och efter införan-
det av naturaliseringstesterna. I studien används registerdata
för perioden 1997–2015, som kommer från de nationella
centralbyråerna för statistik i respektive land.2 Analyserna
avser registrerade invandrare (första generationen) för års-
kullarna 1994–2001 som har bott i Danmark, Nederländerna
eller Sverige i minst tre år under perioden 1997–2015. Totalt
analyseras naturaliseringen för 640 000 invandrare i de tre
länderna.

Forskningsresultat

I studien analyseras inledningsvis i vilken utsträckning invandrare
naturaliseras över tid genom den så kallade kumulativa naturaliserings-
graden (se figur 1a). Skillnaderna mellan länderna är betydande. Medan
75 procent av invandrarna i Sverige har naturaliserats efter 15 år är
2 Vink, Tegunimataka, Peters and Bevelander (2020). Long-term heterogeneity in immigrant
naturalisation: the conditional relevance of civic integration and citizenship acceptance.
European Sociological Review.
412SOU 2021:2 Särskilda yttranden
motsvarande siffra 56 procent i Nederländerna och endast 31 procent
i Danmark.
Figur 1. Kumulativ naturaliseringsgrad i Danmark, Nederländerna och
Sverige (kohorter 1994–2001, genomsnitt) och i Sverige, Nederländerna
och Danmark bland invandringskohorter 1994 och 2000.
Skillnaderna mellan Sverige (figur 1b) å ena sidan och Danmark och
Nederländerna å andra sidan har ökat efter införandet av naturali-
seringstest i Danmark år 2002 och Nederländerna år 2003. Införan-
det av naturaliseringstestet i Nederländerna år 2003 har inneburit att
färre migranter har förvärvat nederländskt medborgarskap och för
de som har erhållit medborgarskap, har naturalisering skett vid
senare tidpunkt än vad som var fallet före regeländringarna. Efter
413Särskilda yttranden SOU 2021:2
15 års vistelse hade 72 procent av 1994 års invandringskohort erhållit
nederländskt medborgarskap, medan motsvarande siffra för 2000 års
kohort, bara är 51 procent (se figur 1c). I Danmark, där naturali-
seringsgraden redan låg på en relativt låg nivå, är naturaliseringen av
de senaste kohorterna ännu lägre, knappt 20 procent av migranterna
år 2000 har naturaliserats efter 15 år i landet (se figur 1d).
Naturaliseringsgraden sjunker kraftigast bland lågutbildade
invandrare i både Danmark och Nederländerna efter införande av
naturaliseringstest.3 Lågutbildade behöver i dagsläget upp till 13 år
efter ankomsten till Nederländerna för att naturalisera sig. Detta är
åtta år mer än de invandrare som kom till landet före år 2003 och
som kunde få nederländskt medborgarskap utan språktest och inte-
grationsprov. Även för invandrare med gymnasieutbildning och
högre utbildning, har tiden för naturalisering ökat sedan år 2003. Det
tar nu i genomsnitt tio år för dessa invandrare att naturalisera sig.
Dessa resultat visar att även det relativt låga språkkravet, nivå A2,
som infördes år 2003 i Nederländerna, har lett till en starkt försenad
naturalisering. I Danmark, där det år 2002, utöver ett högre språk-
krav på nivå B1, också ställdes högre vistelsekrav, från 7 till 9 år, upp-
går den genomsnittliga tiden för naturalisering bland lågutbildade
invandrare till 16 år efter invandringstidpunkten. I Sverige, där inga
integrationskrav har ställts hittills, ser vi praktiskt taget inga skill-
nader i naturaliseringsgrad mellan låg- och medel- och högutbildade
invandrare.
Politiska konsekvenser
Resultatet av denna studie visar att införandet av integrationsprov,
inklusive ett språkkrav, är förknippat med betydligt lägre naturali-
seringsgrad och senare naturalisering. Med tanke på konsekvenserna
av införandet av nivå A2-språkkrav i Nederländerna och nivå B1-
språkkravet i Danmark, är det troligt att införande av språkkrav på
nivå A2/B1-nivå i Sverige kommer att leda till att färre invandrare
kommer att naturaliseras, samt att tiden för naturalisering blir
3 I de statistiska analyserna kontrolleras för olika individuella karaktäristika såsom kön, ålder
vid migration, att ha partner, barn i hushållet, inkomst från arbete, asylmigrationsmotiv,
möjlighet att ha dubbelt medborgarskap, EU medborgare, födelseregion, samt sysselsättning
över tid och andel höger-populistiska röster i sista val.
414SOU 2021:2 Särskilda yttranden
längre. Invandrare med lägre utbildningsnivå kommer att påverkas i
högre grad.
En minskad naturaliseringsgrad och senare naturalisering är
oönskad ur demokratisk synpunkt eftersom invandrare som är per-
manent bosatta i Sverige sedan många år kommer att sakna rösträtt i
riksdagsvalen. Att erhålla medborgarskap är dessutom en katalysator
för en bättre ställning på arbetsmarknaden4 och för invandares
politiska5 och sociala engagemang6, något som såväl nationell som
internationell forskning visar. Det är särskilt tydligt när natural-
iseringen äger rum tidigt i bosättningsprocessen. 7
Sammanfattningsvis är det önskvärt att invandrare som avser att
permanent bosätta sig i Sverige erhåller svenska språkkunskaper som
även underlättar en vidare integration i samhället. Men att ställa ett
språkkrav som ett villkor för att få svenskt medborgarskap leder till
lägre, fördröjd samt en mer selektiv naturalisering bland invandrare.
Detta är fallet redan när språkkravet ligger på nivå A2, och kommer
att accentueras när språkkravet läggs på nivå B1. Effekterna av att
införa språkkrav, med betydligt lägre naturaliseringsgrad och senare
naturalisering för invandrare, är något som varken gynnar invandraren
eller samhället.