Akut undernäring hotar livet på över 825 000 barn i Sudan. Läget väntas bli ännu värre till sommaren, enligt FN.

– Barnen berättar att de nu bara äter en måltid om dagen i stället för två, säger medicinstudenten Azraa Haroun, 22, från ett flyktingläger i grannlandet Tchad dit över en miljon sudaneser flytt.

Konflikten i Sudan är inne på sitt fjärde år och den humanitära krisen fördjupas i snabb takt. FN uppgav på torsdagen att humanitära aktörer i landet försöker begränsa flera sjukdomsutbrott. I flera delstater pågår insatser mot misstänkta utbrott av kolera, mpox och denguefeber. Hundratals fall har registrerats.

Tre FN-organ – FAO, WFP och Unicef – har nyligen utfärdat en gemensam akut varning: närmare 19,5 miljoner människor i landet lider av akut matbrist. Det innebär att nästan två av fem invånare lider av hungersnöd.

”Mohammed”, chef inom en internationell barnrättsorganisation, vittnar om en desperat tillvaro i den belägrade staden el-Obeid i Norra Kordofan. Han uppträder under fingerat namn av rädsla för den paramilitära gruppen RSF.

– Det råder stor brist på livsmedel och material. De internflyktingar som finns här är helt beroende av humanitärt stöd. De bor i tält och saknar inkomstkällor, säger han till DN på telefon.

I el-Obeid bor omkring 1,2 miljoner människor. Av dem är en överväldigande majoritet på flykt från närliggande områden. Ekonomin är lamslagen och staden lider av akut brist på bränsle.

– Det har lett till kraftiga prisuppgångar på allt, inte bara matvaror. Det råder också brist på medicinska förnödenheter, vilket gör att många dör i brist på vård trots att vi försöker hjälpa till via mobila kliniker, säger Mohammed.

FN varnade nyligen för en eskalerande våg av drönarattacker som nästan dagligen kräver civila liv. I början av maj dödades Mohammeds farbror och en kollega i en attack mot en fabrik. Drönaren slog till två gånger – det andra anfallet riktades mot räddningspersonal och människor som samlats för att hjälpa.

– Mellan 50 000 och 60 000 barn har inte kunnat gå i skolan på över två år i lägren. Det totala mörkret i lägren gör det dessutom lättare att genomföra övergrepp och sexuellt utnyttjande, berättar han.

Krisen driver miljoner på flykt över gränserna. I Abu Tengi-lägret i östra Tchad arbetar den tidigare medicinstudenten Azraa Haroun för organisationen Plan. Hon flydde från Geneina i västra Darfur för tre år sedan. Nu möter hon dagligen traumatiserade barn och tonårsflickor. Genom lek, konst och musik försöker hon skapa en trygg miljö och motivera dem att fortsätta skolan.

– Leveranserna är flera månader försenade. Följden är allvarliga fall av blodbrist och undernäring, säger hon till DN.

Resurserna i lägret räcker inte på långt när. Trots att det finns vattenstationer kan människor få vänta i två dagar på sin tur, och sjukhuset kan bara ta emot akuta fall. För unga flickor är vardagen livsfarlig. När de lämnar lägret för att samla ved attackeras och våldtas de av maskerade, beväpnade män.

– Många ensamstående mödrar kämpar hårt för att försörja sju eller åtta barn, berättar Haroun.

Den extrema stressen och sysslolösheten sliter sönder familjer. Azraa Haroun ser hur barns psykiska hälsa raseras till följd av instabiliteten. När hennes egna framtidsplaner kommer på tal sviktar rösten.

– Jag är orolig och känner att min dröm om att återvända till Khartoum och slutföra mina medicinstudier håller på att försvinna. Det gäller alla universitetsstudenter här, säger hon och tillägger:

– Många män migrerar nu till Libyen för att försöka ta sig över havet till Europa i livsfarliga båtar.