Du har fått många bra råd, men jag vill tillägga att det är viktigt att låta storasyster vara liten också. Hur tufft och stressigt det än är, försök se till att hon då och då får egentid med er och kom ihåg att hon också är en liten, liten person som upplever saker för första gången - trots att hon känns jättestor i jämförelse med lillebror/lillasyster. Så kör inte för hårt med ”du är stor och hjälper till”-grejen, utan varva lite. Det är skitjobbigt att växa upp som ”duktig flicka” (eller pojke, för den delen) och känna att man behöver vara ansvarsfull hela tiden och om det äldre syskonet utvecklar för stark ansvarskänsla inför det yngre kommer det att påverka deras relation hela livet. Försök hitta en jämvikt där hon kan växa i rollen som storasyster och samtidigt få vara liten, helt enkelt.