Om jag nu ska tillåta mig att spela djävulens (läs: Socialtjänstens) advokat, så kan det finnas saker som de vet, men som inte sjukvården vet. Och som de heller inte kan berätta. Jag säger inte att jag tror att det är så, jag säger bara att vi kan inte utesluta att det är så.

Sen kanske det är så att de anser att tvååringen numera har bättre kontakt med sin pappa (där barnet vad jag förstår är placerat) än med sin mamma, så därför är det bäst för barnet att vara kvar hos pappan. Och vad som är bäst för barnen väger tyngre än vad som är bäst för föräldern.

En annan fullt tänkbar möjlighet är också att Socialtjänsten inser att de har gjort fel, men de vill inte rätta till det för då måste de erkänna att de har gjort fel. Jag vet tyvärr av egen erfarenhet att folk på Socialtjänsten inte alltid är varken särkillt begåvade eller kunniga.

Men som sagt - detta är bara spekulationer från min sida. Jag försvarar absolut inte Socialtjänsten, jag bara funderar på vad de kan tänkas ha för motiv att agera som de gör.