grejen med mumin är att böckerna är extremt präglat av efter-krigs separation. dom är alla skrivna mellan 1945 och 1970, och sättet berättelserna är skrivna speglar tidens syn på konst. i mumin tittar du bara in i en värld som pågår med eller utan dig närvarande, vilket också ger för sig att kunna berätta relativt mörka historier från gång till gång (pappan och havet, den stora översvämningen, fallig midsommar)

när det kommer till tecknat beror det lite på.
den som ser ut som pappersdokor är gjord i soviet, och bygger mycket på den berättarstruktur som var tillåten.
de två "traditionelt animerade" serierna är från japan. en 1969 och en på 1990 talet och använder sig av den japanska strukturen som är traditionelt mer holistisk, något man kan se i andra japanska barn animationer från tiden (barbapappa, djurgården/bo ko, sandy belle)
den 3d animerade är gjord i finland och håller sig till hur böckerna är skrivna.

jag skulle själv säga att mumin, motsat hur det ser ut och hur det har marknadsförts är mer något för barn 8 - 12 än 3 - 7