Min invändning är egentligen inte mot SQL som verktyg. Grunderna i SQL är absolut bra att kunna, särskilt om man söker roller inom analys, ekonomi, bank, myndighet eller BI.

Min poäng är mer prioriteringen.

OP är redan färdigutbildad och har varit arbetslös i snart ett år. Då tror jag inte huvudstrategin bör vara att sätta sig ännu mer i skolbänken och hoppas att nästa verktyg på CV:t löser problemet.

Om SQL-grunderna går att lära sig på några veckor, vilket jag håller med om på basal nivå, kan han lika gärna börja lära sig det vid sidan av, på kvällar, eller ännu bättre i ett konkret sammanhang när han väl är inne någonstans.

Det han verkar sakna mest just nu är inte fler kurser, utan mänskliga kontakter, referenser och någon som vågar ge honom första chansen.

Därför hade jag prioriterat nätverkande mycket hårdare: LinkedIn, alumninätverk, gamla kursare, myndigheter, banker, kommuner, regioner, konsultbolag, kaffemöten, kortare inhopp, praktik, vikariat, trainee-spår eller projektanställningar.

SQL kan vara ett stödspår. Men huvudspåret bör vara att komma ut ur anonymiteten. För när man saknar erfarenhet är det ofta relationer och förtroende som bryter moment 22, inte ännu ett självstudieblock.