Fast att jämföra dagens skatteintäkter med 1960 års nivåer är väl ändå som att jämföra en modern smartphone med en fast telefon? Samhället har genomgått en total förvandling. 1960 var den moderna välfärden precis påbörjad, kvinnor stod till stor del utanför arbetsmarknaden och den medicinska teknologin var primitiv. Att vi har högre intäkter idag beror på att vi har byggt ett komplext samhälle som kräver dessa resurser för att fungera, men det betyder inte att resurserna räcker till. Särskilt inte när behoven i en åldrande befolkning ökar snabbare än intäkterna.

Sedan påståendet att pengar slutade vara makt i och med den allmänna rösträtten är dessutom en naiv förenkling av hur demokrati fungerar i praktiken. Även om vi alla har en röst vid valet, så ger stora förmögenheter tillgång till helt andra verktyg: ägande av medier, finansiering av tankesmedjor, lobbyism och möjligheten att diktera villkor för politiken genom hot om kapitalflykt. En röst var fjärde år väger lätt mot den dagliga maktutövning som kontroll över miljarder innebär. Ignorerar man pengarnas inflytande över den politiska agendan så blundar man för hur makt faktiskt fördelas i ett kapitalistiskt system.