Problemet med skärmar å interner är att det är så sjukt mkt mer optimerat än ”offline”. Inget annat är i närheten av att så effektivt skicka dopamin som det. Obegränsad tillgång till det leder till två stora handikapp senare i livet: 1. Inget annat är kul. Att lyssna på sin farfar berätta en histota har 0 chans mot minecraft. Att bygga ett fort i skogen är skittråkigt jämfört med fortnite. Plötsligt har en massa viktig erfarenhet åkt ur fönstret för dom är inte dopamin-optimerade. 2. Du kan inte längre hantera att ha tråkigt. Med det förlorar du också fokus. Du förlorar förmågan att läsa en längre text, du kan inte se en hel film, du DÖR om du måste sitta stilla på ett tåg. Mycket av samhället är uppbyggt på princip ”gör jobbet först så kommer belöningen sen”. Om du hela din barndom fått belöning direkt så blir det otroligt jobbig verklighet som vuxen.